Bloggtorka

Jag vet jag är dålig på att blogga juts nu men det finns sina anledningar. Återkommer till dem en annan gång.
Ville bara skriva en sen Glad midsommarhälsning!
Hoppas ni alla har det underbart.
Jag återkommer snart! :)

Sagobröllop

Ja bröllopet blev exakt så romantiskt som jag hade hoppats på! Det föll många tårar och jag kände en stolthet över att ett så kärleksfullt par är de som ska bli vår drottning och prins sen!

Ja det var en fantastisk dag igår och inget kunde slita mig från soffan :)

Känns ändå skönt idag att vakna upp utan att vara bakis och nu ska jag snart ta mig ut och måla lite plankor.

Ikväll blir det en lång promenad med en fin vän, känns skönt!

O jag glömde nästan!

Jag måste få skryta. Blommorna till mitt och Henriks bröllop skapades av en nära väns släktning. Vi fick det som en present och blommorna var helt fantastiska.

O vet ni? Mannen som skapade min bukett skapade även blommorna till kronprinsessans och prinsens bröllop! Det ni :)

Tack Robert för skvallret, det gjorde mig otroligt stolt och glad!

Bröllop bröllop bröllop

Idag är den stora dagen här!

Jag har väntat o längtat och nu är jag bänkad i soffan!

Kungafamiljen har alltid varit lite speciella tycker jag och när vår Victoria äntligen ska få sin prins så är det självklart att jag ska följa det!!!

Jag bryr mig inte om alla som tycker att det är onödiga pengar och bla bla bla. Det är glamour och det är kärlek! Det är ingen som tvingar någon att titta!

Jag har dock bunkrat upp med svindyra jordgubbar, massor med godis, glass, dricka tidningen! Ja allt jag behöver!

Har startat dagen med en löprunda så att det är mer okej att frossa i allt det här!

Någon som inte är lika entusiastisk inför den här dagen och mammas belägring av soffan är mitt lilla monster. Han verkar redan ha fattat att den här dagen kommer inte bli rolig för honom. Jag får gottgöra honom imorgon!

Bröllopskramar på er!

Jobbigt att va ledig

Idag är det första dagen på mitt riktiga sommarlov! Det känns så underbart skönt så det är helt galet. Men undrar om det inte är så för alla att när ledigheten väl kommer så har man tusen miljoner saker som ska göras. Har än så länge inte ens hunnits sätta mig med tidningen och äta frukost... nej nej det ska fixas med saker hela tiden.
Har inlett storstädningen av huset så nu är del 1 klart av det.
Har redan hunnit gå en härlig promenad med min älskade syster där vi diskuterat hur himla bra vi har det just nu..eller hur gumman? ;0)
Sen nu ska jag iväg o simma lite tänkte jag, det får bli dagen motion.
Och när jag kommer hem från det är det bara att ta tag i målningen av plankorna som ska bli vårt staket på altan. Det är den uppgiften min man har gett mig nu när han är i Holland och den ska jag banne mig klara :)
Men sen är det faktiskt jag som tänker ta det fruktansvärt lugnt och bara njuta.
Det är jag faktiskt värd!

Kram på er alla!

Sommaren är här??

Äntligen var dagen här då jag skulle vinka av mina små ettor till ett underbart låååångt sommarlov... Men det var med en konstig känsla som jag vaknade idag. För det första så spöregnade det ute så min morgon runda blev inställd. Sen så kändes det faktiskt lite vemodigt att veta att man skulle vinka av dem och sen inte träffa dem på nästa två månader. Tror dock de behöver en paus från skolan o sin fröken och jag tror även fröken behöver en paus från jobbet. Det har varit en intensivt år men jag har skrattat så mycket, och det har varit så underbart att se mina små "monster" bli stora och kläcka läskoden. Helt underbar känsla.

Avslutningen på Djurgårdsskolan är något unikt då det är en musikskola och i år var temat det kommande kungliga bröllopet. Var lite väl lätt rörd tycker jag när jag nästan grinade åt allt. När två av mina fina tjejer sen skulle upp på scenen för ett litet nummer så var tårarna ett faktum. Var såå stolt över mina tjejer :)

Nu är det ca en timme tills mitt härliga arbetslag kommer och det ska bli jätte härligt att bara få umgås lite utanför jobbet :)

Hoppas alla har en härlig fredag..

O ni glömmer väl inte att Vm är igång...med eller utan Sverige så är det en festlighet av dess like!!

Bjuder på en underbar sommarbild på min underbara Moa

Livet

Igår skrev jag om en vänskap som för mig betyder oerhört mycket. Jag har lyckan att ha flera sådana vänner i mitt liv och jag har även haft lyckan att träffa nya vänner som på kort tid fått en enorm betydelse för mig.

Det är en enorm lycka att ha vänskaper som man kan lita på i sitt liv men risken med att känna lycka är ofta är vinden kan vända snabbt och istället för lycka är allt katstrof.
De senaste veckorna har en betydelsefull vänskap satts på ett rejält prov och jag vet fortfarande inte resultatet av all turbulens. Hoppas ju innerligt o självklart på det bästa men jag vet faktiskt inte... jag vet inte hur det här kommer att sluta.

Men ni som läser nu, jag hoppas ni vet hur fina ni är och hur betydelsefulla!

Det här var sista depp-inlägget på ett tag nu kommer det bara skrivas om roliga saker. Hoppas jag :)

Kram

En ovärderlig vänskap

1998 åkte jag för första gången till staden Lloret de Mar utanför Barcelona i Spanien. Inte trodde jag att det skulle vara min första gång av ca 15 åkturer. Jag blev helt förälskad i staden och kunde inte se min sommar uten ett eller två besök till Lloret.

Min älskade syster som introducerade Lloret för mig hade redan blivit kär och kände samma känsla som jag. Så året efter 1999 tog vi vårt pick o pack (och då menar jag ALLT vårt pick o pack) och begav oss till Lloret för att arbeta. Vi hade redan pratat med vårt favorit disco och vi var mer än välkomna att komma dit och jobba. De fixade ett rum åt oss och allt. Det hrä är en helt annan historia som jag kanske berättar om någon gång men något speciellt som hände den sommaren var att jag träffade en tjej som skulle bli en vän för livet.

Vi åkte buss ner och tidigt tidigt på fredag morgonen så stannade bussen i Skövde. Lite sömniga spanade vi efter vilka som skulle kliva på. Det gjorde tre fnittriga tjejer i ungefär vår ålder. Både jag o Sofia var rädda för konkurens på alla söta killar i Lloret så tjejer var inget vi uppskattade. men inte trodde jag att det lilla rödhåriga yrvädret som klev på där skulle betyda så mycket för mig resten av mitt liv. men så blev det.

Min älskade Cissi har funnits där för mig i vått o torrt och torkat tårar när killar varit dumma. Hon har varit den jag rymt till n'är det blivit för mycket hemma. Hon har alltid funnits där och även fast hon nu har ett helt annat liv med sambo och två underbara ungar så vet jag att behöver jag henne så finns där vilken tid på dygnet som helst. O jag hoppas hon vet att samma gäller för mig. Jag finns här när hon behöver mig!

Att jag sedan blivit lika förälskad i hennes sambo och barn gör ju inte saken värre. Varje gång jag behöver andas lite så tar jag bilen eller tåget till Skövde och där får jag bara vara.

Förra måndagen när mitt liv bara var på gränsen till att fallera (det kändes så då) och jag knappt kunde andas för jag var så ledsen så ringer min mobil och det är min älskade Cissi. Det är inte så ofta vi ringer varandra men det var som hon kände på sig att nu behövdes hon och det samtalet betydde så enormt mycket.

Ville bara skriva ett litet inlägg om henne då jag inte alltid vet om hon VET hur mycket hon betyder.

12 års vänskap som jag vet kommer att klara allt!

Jag är så stolt att kunna kalla mig din vän Cissi!

Det tuffar på ....

Även om livet tagit några väldigt tråkiga vändningar de senaste veckorna så måste det ändå tuffa vidare. Och det känns rätt skönt när jag kunde ha en dag som igår. Jobbade först sen skrev jag lite på alla härliga elevers Iup, sen hem för att spendera någon timme med Henrik på vår snart färdiga altan. Sen bar det av för att kolla varenda utemöbel i stan tror jag. Och jag tror även att vi hittade dem som kommer passa oss perfekt. Så klart inte billigt men det verkar ju inget vara med att bo i hus!

Nej livet är inte exakt som det var för några veckor sen och jag vet inte om det kommer att ordna sig eller om det kommer fortsätta som det är nu. Det enda jag vet är att all min energi bara runnit ur mig den sista tiden men jag tror faktiskt den är på väg att komma tillbaka. Vore skönt om min förkylning försvann också för den bästa terapin för mig är en lång löprunda.

Jag hoppas ni är rädda om varandra där ute och ni kommer ihåg att be om förlåtelse ifall något blivit lite galet. Det där ordet förlåt är kanske gammal o omodernt men ack så uppskattat...

Bergodalbanan

som inte finns på Grönalund eller Liseberg utan i mitt eget liv. Ena veckan så är allt toppen och jag kan inte förstå vad som ska ändra mitt liv till det lite mer sämre. Nästa vecka står jag sedan där o tänker "Jaha var det det här som skulle hända?"

Vissa saker och händelser kan göra en så otroligt besviken och ledsen. Det känns så otroligt sorglig med en just sådan händelse i mitt o Henriks liv just nu men ändå står vi starka tillsammans.

Vi måste se till vårt eget bästa och se till vad som gör oss lyckliga och vi måste tänka till hur vi vill bli behandlade. Och när man har svarat på de frågorna så kanske det tyvärr är så att ändringar i livet måste göras. Och de ändringarna är inte alltid så roliga men nödvändiga.

Vet att jag skriver i gåtor men har ingen lust att gå in på vad som har hänt mycket i respekt för mig och Henrik och även de andra inblandade.

Dock vill jag bara skriva att vi har aldrig påstått att vi är perfekta, att vi aldrig gör nåt fel...det är klart vi gör fel ibland...vi är bara mänskliga. Vi har aldrig påstått något annat!

Ta hand om er alla där ute och alla fina vänner som hört av sig till mig när de uppfattat att allt inte riktigt stämmer.

Ni är så otroligt fina vänner och jag älskar er massor för att ni finns där i vått o torrt!

Kram

Årets fest

Ja det blev nog banne mig det, precis som vi hade planerat. Alla tjejer var jätte nöjda med sin dag o sin kväll och Chian verkar även han vara super nöjd vilket nästan kändes viktigast.
Allt klaffade jätte bra och artisterna Carl och Karin var underbara.

Men nu har all ork och all min energi försvunnit helt.....
Vi har alla lagt ner enormt mycket arbete inför den här festen så det är inte konstigt om man är helt slut.

Jag känner mig bara tom... helt tom fast jag kan blicka ut över mitt liv och se att jag egentligen inte saknar någonting. Jag har en helt underbar familj med en man i spetsen som verkligen inte går av för hackor. Han gör allt för mig och jag vet att han älskar mig hur knäpp jag än är. Jag har vänner som släpper allt de har för att finnas där när jag mår dåligt. Jag har sedan i fredags ett fast jobb på en skola som jag älskar tillsammans med arbetskamrater som är helt fantastiska. Jag bor i ett hus som är så vackert att det är som en dröm att vakna upp varje morgon ( o än är det inte klart). Och så har ja ju världens tjurigaste men mest älskade hund Akino.

Men ändå fast jag har allt det här och lite till så känner jag mig tom..... o den känslan gör att inget annat känns kul just nu.
Jag måste försöka se till att tomheten försvinner......