Blod tjockare än vatten?

Efter en jobbig höst med en massa händelser som för många har varit hemliga har jag faktiskt tröttnat nu....

Skrev för några dagar sedan inlägget om att jag är så otroligt lycklig nu och att min liv flyter på så bra just nu. Det är tack vare vänner och familj som jag mår så bra och vissa har visat sig vara mina vänner mer än andra.

Det är alltid sorgligt när man märker att vänner inte är de vänner de tidigare varit. De visar kanske sidor som inte stämmer med det man trott och besvikelsen är ofta ett faktum. Visst kan människor förändras och de kan få nya intressen och nya mål i livet men jag känner ändå att man ska vara rädd om de vänner man har i livet och man ska försöka behålla dem.

Jag säger ABSOLUT INTE att jag alltid är perfekt på vän-fronten och det finns många människor som säkert är besviken på hur jag har betett mig och kanske känner att jag sviket dem. Men jag försöker iaf och med en del vänner har jag verkligen försökt under sommaren och hösten men jag känner nu att det är dags att ge upp. Jag ska koncentrera mig på de vänner som ger mig glädje och kärlek och inte de som ger mig bekymmer.

Det är dock tråkigt för de här är människor jag tyckt väldigt mycket om!

En människa som ska ha en extra eloge efter den här hösten och en del tumult som varit, är min "bror" Thomas. Han har funnits i mitt liv så långt tillbaka som jag kan minnas och har alltid agerat storebror när jag träffat killar o liknande. Thomas flyttade sedan till Norge där han hittade kärleken och blev kvar.

Det har ändå funnits en kontakt mellan mig, Sofia o Thomas och det var för mig en självklarhet att han var bjuden till mitt bröllop. Han är oerhört viktig i mitt liv o kommer alltid att vara det.

Min älskade "bror" Thomas
Innan bröllopet hände en del tråkiga saker som gjorde mig ledsen och den som visade sig vara det största stödet under de här händelserna var Thomas. Han skrev mail (Som aldrig har hänt förut, lite stenåldern på den karl) och han ringde flertalet gånger till Sofia för att kolla läget. Jag och Thomas vet vad allt handlar om och bara han, ja o Sofia vet också vad som hade hänt om något av det tråkiga hade inträffat under bröllopet. Han har besvisat för mig sååå många gånger att blodsband inte är det viktiga utan det är andra band som binder oss människor samman.

Thomas jag älskar dig över allt och du kommer för alltid vara min storebror! Små saker som du tror kan ha ändrat mina tankar om dig är för mig så små att de ALDRIG skulle betyda något. Du var den som stod upp och visade att inget skulle få hända för att förstöra min dag och jag är så otroligt tacksam för det. Längtar tills du kommer hit nästa gång eller jag och sofia kan hälsa på dig!

Jag vill också skicka en stor kram till alla andra som stöttat under de senaste månaderna och som visat att en människas åsikt och tankar inte betyder något i det långa loppet.......

Och du.....gud straffar de som är onda...jag vet i mitt hjärta hur jag är och vad jag har gjort....vet du?